Varför började Norsjösatsningen?

Thim Bäcklund och Hjördis Persson berättar om Norsjösatsningen.

Thim Bäcklund berättar

I Norsjö befann sig 15-20 läkarstudenter på sent 70-tal för att studera ”Hälsa i Gruvmiljö”. Harald Berglund dåvarande socialnämndens ordförande informerade dessa läkarstudenter om Norsjös kulturarv, hur man åt och hur man levde förr. I deras rapport tog de upp faktorer som radon, rökning, hur det påverkar gruvarbetarna att inte få dagsljus m.m.

Det var vanligt att folk dog av hjärt- och kärlsjukdom och alla kände någon som drabbats, två av Thims dåvarande grannar dog vid den tiden i hjärt- och kärlsjukdom. Med kunskap om att det fanns många faktorer som kunde skapa ohälsa, funderingar om vad det kunde bero på och en oro för kommunens innevånare förstod jag Hjördis tankegångar när hon uppsökte mig under tidigt 80-tal. Vi förstod allvaret i situationen och man ställde sig frågan vad beror detta på och vad kan vi göra åt problemet?

1983 jobbade Thim Bäcklund för dåvarande Miljö- och Hälsoskyddsenheten. Thim Bäcklund tog upp detta vid ett nämndemöte som i sin tur skickade en skrivelse (1981) till Landstinget och bad om hjälp i form av ett projekt som kunde utreda vilka faktorer som bidrog till den höga dödligheten i Norsjö.
Landstinget hade inga medel vid den tidpunkten så det blev inget vidare arbete.

Hjördis Persson berättar

Det var många som dog i hjärt- och kärlsjukdom och vad kunde det bero på? Var det någon brist?
I Karelen rapporterades det om en hög dödlighet i hjärt- och kärlsjukdom bland männen.
Kunde det vara samma orsaker till att så många dog av hjärt- och kärlsjukdom i Norsjö?
Kunde det bero på vattnet?
Kunde det bero på vad vi åt?
Var det selenbrist?

Det visade sig att veterinärerna redan på 30-talet visste att selenbrist gjorde att fåren kastade sina lamm. Så därför selenberikades fårens foder under dräktigheten.

Det fanns självklart en oro för att de närmaste i familjen skulle drabbas och alla kände någon som hade drabbats.

Frågorna var många och Hjördis kände att det måste till krafttag för att stoppa den ohälsa som rådde. Så hon tog på tidigt 80-tal kontakt med Thim Bäcklund på miljö- och hälsoskyddsenheten, eftersom det låg på kommunens ansvar att stoppa den negativa trenden.

Senast ändrad 2 oktober 2024