Civilsamhälle i samverkan – ett projekt för landsbygdskommunens attraktionskraft

Den 25 november hölls ett första informationsmöte för allmänheten i Norsjö kommunhus. Projektet Civilsamhälle i samverkan har startat upp.

–Det känns spännande att få möjligheten att tillsammans med Norsjös föreningar, näringsliv och grupper vitalisera civilsamhället, säger projektldare Simon Miderfjäll från studieförbundet Bilda,  som samverkar med lokala företrädare i Skellefteå, Norsjö, Malå och Lycksele.  Projektet medfinansieras av Region Västerbotten och ESF.

I Norsjö kommun är Jenny Almstedt, som arbetar på fritidsgården, projektledare på 25 procent.

Precis som andra inlandskommuner brottas vi med en demografisk utmaning. Vi behöver locka nya invånare till våra kommuner, men det är också viktigt att de som redan bor på platsen trivs, lever ett gott liv och vill stanna kvar.

Studier visar att människors engagemang i civilsamhället är det som ökar trivseln allra mest, och är det som gör att du väljer att bo kvar. Du vill inte flytta ifrån din församling, idrottsförening, klubb eller byalag. Det är liksom i den delen av aktiviteter som livet fylls med mening och innehåll.

–Utan civilsamhället vad har vi för samhälle då? En torftig plats med mindre gemenskap, sammanfattade Simon.

Det tjugotal föreningsmänniskor som var på plats i rummet nickade instämmande.

Vad menar vi med civilsamhälle?

Begreppet civilsamhälle ska inte förväxlas med den del inom totalförsvaret som kallas för civilförsvar. Delen som inte är militärt försvar.

”Civilsamhället är en arena som är skild från staten, marknaden och hushållen, där människor och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen.”

Civilsamhälle ska inte blandas ihop med vad vi kallar för civilförsvar inom ramen för totalförsvaret som ju består av en militär och en civil del, förklarade  Simon.

Utifrån ett kris- och beredskapsperspektiv gör civilsamhället, i synnerhet på landsbygd och glesbygd, all skillnad när det ställer upp och bidrar. Bygdens eldsjälar, föreningar och klubbar har lokal- och personkännedom samt resurser och vana att agera för sin egen bygds bästa.

Är föreningslivet verkligen på fallrepet?

Det sprids en något missvisande bild om att föreningslivet är på väg att dö? Nya generationer inte är lika sugna på att ställa upp ideellt för sitt lokalsamhälle som föräldragenerationen. Att gå med i en förening och vara lojal livet igenom är inte dagens modell.  Generation Z och Millenials är inte lika sugna på att engagera livslångt, till exempel i en förenings styrelse. I dag är du kanske mer intresserad av en sakfråga och bryr dig mindre om vem som arrangerar.
Unga i dag är mer intresserade av att vara aktivister och influerare på sociala medier än att gå med i politiska partier

Det skapar utmaningar för många föreningar som behöver hitta nya sätt för att fortsätta att driva sin verksamhet och utvecklas. När människor från andra länder och kulturer flyttar in har de inte kunskap om vad det innebär att vara med i en svensk förening.

Vi som befinner oss i det här rummet har fått föreningslivet med modersmjölken. Det är här en förändring har skett och med inflyttade som inte har den svenska föreningskulturen med sig måste vi arbeta mycket mer med att berätta hur det fungerar, vad som förväntas av dig som vill vara med och ta del av föreningslivet. Hur sänker vi tröskeln till engagemang  och skapar aktiviteter som passar fler?

Frikyrkorörelsen, arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, folkbildning, kvinno- brottsofferjourer, insatser mot HIV, idrottsrörelse, kvinnorörelsen, funktionsrättsrörelsen, miljörörelse och hantering av flyktingkrisen. Bakom vår samhällsutveckling har civilsamhället varit pådrivande. Det behöver vi påminnas om för att skapa motivation framåt.

 

Kvällens gäst var Malin Ackerman, socionomen som startade en bokhandel i Lycksele. Att både hittas en lokal och finansiär var en bedrift och bokhandeln har kommit att bli den viktiga och sociala mötesplats som Malin såg framför sig.

Text och bild: Ellen Karlberg, kommunikatör

Fakta: Om projektet

Civilsamhället i samverkan är ett treårigt projekt som drivs av Studieförbundet Bilda tillsammans med kommunerna Skellefteå, Norsjö, Malå och Lycksele, med stöd från Europeiska socialfonden och Region Västerbotten. Projektet stärker det lokala föreningslivet och skapar nya mötesplatser, samarbeten och utbildningar – allt för att öka trivseln, stärka kompetensförsörjningen och göra Västerbottens gles- och landsbygder mer attraktiva att bo kvar i.

Genom att samla aktörer och föreningar vill projektet bidra till livskraftiga samhällen där människor väljer att stanna och engagera sig.

Lokal kontakt Norsjö: jenny.almstedt@norsjo.se,  070-274 76 50

För mer information, besök: www.bilda.nu/cis

Senast ändrad 18 december 2025