Information om stöd under polisutredning och rättegång

Målsägarbiträde

Den som har utsatts för våld i nära relationer och anmält detta till polisen har rätt till ett eget juridiskt biträde, ett så kallat målsägandebiträde. Målsägandebiträdet, som ofta är en advokat, ska ta tillvara den drabbades intressen under förundersökningen och rättegången samt lämna stöd och hjälp.
Målsägandebiträdet ska vidare informera om vad som kommer att hända och de regler som gäller samt bevaka att förhör sker på lämpligt sätt. Observera att man har rätt att ha med sig ett målsägandebiträde redan vid första polisförhöret. Kostnaden för målsägandebiträdet betalas av staten.

Stödperson

Förutom målsägandebiträde finns möjlighet att ta med en stödperson under förundersökning och rättegång. Stödpersonen har, till skillnad från målsägandebiträdet inga juridiska befogenheter, utan fungerar endast som ett moraliskt och känslomässigt stöd.
Stödpersonen kan vara någon närstående till den drabbade, en chef, en kollega eller en representant från en kvinnojour eller brottsofferjour. Det är personen själv som avgör om man har behov av och vill ha med sig en stödperson under förundersökning och/eller rättegång. Dock finns ingen ovillkorlig rätt att ha med sig en stödperson vid förhör under förundersökningen, till skillnad från vad som gäller i fråga om målsägandebiträde.

En stödperson har endast rätt att närvara om förundersökningsledaren anser att det kan ske utan negativa konsekvenser för utredningen.

Vittnesstöd

För att underlätta situationen för brottsdrabbade i domstolsprocessen finns det så kallade vittnesstöd vid landets tingsrätter och hovrätter. De är särskilt utvalda och utbildade personer som informerar bland annat om själva rättegångsförfarandet. De kan också hjälpa till om målsäganden känner sig pressad och spänd under själva rättegången. Vittnesstöden erbjuder även praktisk hjälp, till exempel att fylla i ersättningsblanketter och förmedla kontakt med personer som kan besvara specifika frågor i ärendet. Vittnesstöd kontaktar man genom brottsofferjouren på telefonnummer 0200–212019.

Rättsskydd, juridisk rådgivning och rättshjälp

Har personen behov av ytterligare juridisk rådgivning, utöver den hjälp man får av sitt målsägandebiträde och åklagaren, bör personen i första hand vända sig till sitt försäkringsbolag för att få besked om vad rättskyddet i hemförsäkringen omfattar. Personen kan även ha möjligheter till rättshjälp enligt rättshjälpslagen. För att få rättshjälp beviljat krävs att man har uttömt möjligheten till rättsskydd enligt ovan. Vidare ställs krav på att den drabbade ska ha vänt sig till en advokat eller biträdande jurist för rådgivning.

Underrättelse från kriminalvården

När en intagen på kriminalvårdsanstalt avtjänar straff för ett våld som har riktat sig mot liv, hälsa, frihet eller frid, ska den som drabbats tillfrågas om hen vill bli underrättad om gärningspersonen får permission eller av någon anledning avviker från anstalten samt när gärningspersonen ska friges.

Möjligheter till skydd

Kontaktförbud
När en person har utsatts för våld, hot eller andra trakasserier kan man ansöka om så kallat kontaktförbud. Ansökan görs hos polisen och det är åklagaren som fattar beslut om ansökan ska beviljas.
Kontaktförbud innebär att den som hotar eller trakasserar förbjuds att besöka, följa efter eller kontakta den drabbade under en viss period. Inte heller får den drabbade ta kontakt. Förbudet gäller även kontakt via brev, sms eller e-post. Förbudet kan utvidgas till att personen som hotar eller trakasserar inte får uppehålla sig i närheten av den drabbades bostad eller arbetsplats. Det finns också möjlighet att få ett kontaktförbud utfärdat mot den som den drabbade bor ihop med som då, under en begränsad tid, inte får vistas i den gemensamma bostaden.

Skyddsåtgärder
Den som är utsatt för allvarliga hot kan, efter att polisen gjort en hot- och riskbedömning, få en så kallad skyddstelefon eller ett direktnummer under en kortare period. Det är en mobiltelefonitjänst som gör att personens telefon kopplas direkt till polisens ledningscentral som kan nås genom ett kortnummer. Där kan personalen se vem som ringer och snabbt skicka hjälp.

Skyddade personuppgifter
Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress är normalt offentliga. I vissa fall kan en person få sina personuppgifter skyddade, exempel på sådana fall kan vara att du utsatts för våld, hot om våld, förföljelse eller andra trakasserier.

Senast ändrad 2 oktober 2024