Gamla skolan i Bastuträsk – ett hus fullt av minnen

När Lilly Karlsson öppnar dörren till Gamla skolan i Bastuträsk är det som att kliva rakt in i en annan tid. Väggarna viskar om barnskratt, kaminer som värmt kalla vintermorgnar och en bygd som växte fram med järnvägens ankomst. Lilly berättar med sådan inlevelse att man nästan hör ekot av skolbarnens steg i korridorerna.

Bastuträsk växer fram

Bastuträsk blev till 1893, när järnvägen drog fram genom landskapet. Människor började flytta hit, och snart väcktes behovet av både kyrka och skola. 1900 beviljades bygget av en kombinerad kyrko- och skolbyggnad – en investering på 12 000 kronor, där 2 000 kom från bygdens egna krafter.

Tre år senare, 1903, satt den första skolklassen i bänkarna. Ett 20-tal barn i årskurs 3–6 fyllde rummen, medan lärarinnan bodde på övervåningen. 1909 flyttade småskolan in på övervåningen och blev då granne till lärarbostaden.

Kriget kommer till skolan

Med tiden växte Bastuträsk, och 1920 byggdes en ny flygel för att rymma de cirka 90 eleverna. Här fanns nu slöjdsal och fler klassrum. I samband med utbyggnaden inrättade de ett särskilt lärarbostadshus på Köpmangatan 12. Men det var inte bara barnens röster som fyllde huset. Under finska vinterkriget 1939 tog militären över byggnaden och förvandlade den till ett krigssjukhus. Kyrksalen blev vårdsal, prästgården operationssal. Prästen fick flytta ut – läkare och sjuksköterskor flyttade in.

Lilly minns berättelserna från den tiden. Om unga pojkar som kom skadade från Norge, om hemlighetsmakeri och om hur hela samhället hjälpte till. Sommaren 1940 avslutades sjukhusverksamheten, och barnen kunde återvända till skolan. Kyrksalen, som förlorat sin religiösa funktion, blev i stället aula – en plats för undervisning och samling.

Tillbaka till undervisning

1955 stod den nya skolan klar. 150 elever flyttade in, och de tömde Gamla skolan. Men den glömdes inte. I stället blev den militärförråd – och kanske var det just det som räddade huset. De satte luckor för fönstren, och när byggnaden senare blev museum var rutorna fortfarande hela.

Räddningen och renoveringen

När rivningshotet kom på 1990-talet klev Bastuträskborna fram. Intresseföreningen Bastuträsk kulturbyggnader tog över, och med hjälp av Västerbottens museum, ideella krafter och ALU-jobbare började en varsam renovering. Första sommaren som museet höll öppet kom en strid ström av besökare – och många skänkte föremål till samlingen.

Idag är Gamla skolan mer än ett museum. Den är ett levande kulturhus. Här håller de hemvändardagar, teaterföreställningar, musikkvällar, dop, bröllop och borgerliga begravningar. Kyrksalen har fått nytt liv – inte som kyrka, men som en plats för gemenskap.

Från historia till framtid

Historien om Gamla skolan slutar inte där. För att bevara byggnaden för framtida generationer pågår ett ständigt arbete. Sommaren 2025 målar ett företag hela byggnaden om utvändigt – med stor omsorg och med de rätta, tidstypiska färgerna. Det är ett arbete som målarna gör med respekt för husets historia och med blick för detaljerna.

Intresseföreningen Bastuträsk Kulturbyggnader fortsätter att vårda platsen med samma engagemang som när de räddade huset från rivning. Med hjälp av så kallat microstöd från Norsjö kommun har föreningen nu tagit sig an bagarstugan som står intill skolan. Föreningen har satt upp snörasskydd, de ska lyfta bron och se över avloppet – allt för att även denna del av kulturmiljön ska leva vidare.

Varje gång Lilly öppnar dörren till Gamla skolan, öppnar hon också dörren till Bastuträsk historia. En historia som lever vidare – i väggarna, i minnena och i människorna som vägrar glömma.

Senast ändrad 24 juni 2025