Miljöfarlig verksamhet
Miljöfarliga verksamheter innebär all användning av mark, byggnader eller anläggningar som ger utsläpp som kan vara skadliga för miljö och hälsa.
Tillstånd och anmälan
Miljöbalkens regler om miljöfarlig verksamhet gäller all användning av mark, byggnader eller anläggningar som på ett eller annat sätt ger utsläpp till mark, luft eller vatten och som kan vara skadlig för människors hälsa eller för miljön.
Anläggningar och verksamheter delas in beroende på hur stor verksamheten är och vilken påverkan den har på miljön. Det finns A, B-, C- och U-anläggningar.
A & B-anläggningar (större anläggningar med risk för stor påverkan som större avloppsreningsverk och täkttillstånd) tillstånd söks hos miljödomstol och länsstyrelsen.
C-anläggningar (mindre anläggningar) anmäls till miljö- och byggnadsnämnden.
U-anläggningar (små anläggningar) behöver inte anmälas.
För att ta reda på vilken anläggning din verksamhet faller inom, titta på följande:
Miljöprövningsförordning
Förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
Tillståndsärenden inom Malå och Norsjö kommun
Vi hanterar ett fåtal tillståndsärenden bland annat inom enskilt avlopp, prövningar inom vattenskyddsområde samt dispensärenden enligt renhållningsordningen.
Anmälningsärenden inom Malå och Norsjö kommun
Det kan gälla till exempel värmepumpar, skolverksamhet, hygienisk verksamheter samt miljöfarlig verksamhet (C). Anmälningsplikten innebär att verksamheten ska anmälas till miljö- och byggnadsnämnden. I verksamheten ingår både lokalen och den verksamhet man utför i lokalen. Anmälan ska göras senast sex veckor före den planerade starten.
Om miljö- och byggnadsnämnden inte hör av sig kan verksamheten öppna sex veckor efter det att anmälan skickats in.
Egenkontroll
Det är du som verksamhetsutövare som ska visa att du arbetar för att minska miljöpåverkan från din verksamhet och att du har tillräcklig kunskap för att uppfylla miljöbalkens krav. Det är en följd av de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken, såsom omvända bevisbördan, kunskapskravet och kravet på bästa möjliga teknik, samt kravet på egenkontroll i 26 kap. 19 § miljöbalken. Du måste alltså bedriva egenkontroll. Men egenkontroll är också ett effektivt hjälpmedel för att uppfylla miljöbalkens krav och beslut från myndigheter. God egenkontroll ger dig kunskap om din verksamhets miljöpåverkan. Det är du som verksamhetsutövare som känner din verksamhet bäst. När egenkontrollen fungerar bra är det därför ett effektivt sätt att nå lagefterlevnad och minska riskerna för miljön.
Kravet på egenkontroll innebär att du som verksamhetsutövare regelbundet ska kontrollera verksamheten och dess påverkan på miljön. Det kan du till exempel göra genom att planera och organisera ditt miljöarbete och genom beräkningar, undersökningar, andra utredningar eller mätningar. Genom att införa rutiner för till exempel hur utrustning ska hanteras, kan du minska risken för onödiga utsläpp eller sänka energiförbrukningen. Genom att sedan följa upp mätresultat och andra resultat från undersökningar kan du identifiera förbättringsområden.
Egenkontroll är alltså ett förebyggande arbete där du ska planera och ha kontroll över verksamheten för att minska påverkan på hälsa och miljö. Egenkontrollen innehåller fyra delmoment: att planera, genomföra, följa upp och förbättra egenkontrollen kontinuerligt.
Ytterligare krav på tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter
Om din verksamhet bedrivs yrkesmässigt och är tillstånds- eller anmälningspliktig omfattas den också av:
- Förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (FVE).
- NFS (2000:15k) om genomförande av mätningar och provtagningar i vissa verksamheter.
Dokumentationen i samband med egenkontroll beskrivs i 4–7 §§ FVE. Där ställs bland annat krav på att verksamheten ska göra en riskvärdering och upprätta en ansvarsfördelning för de delar av verksamheten som påverkar miljön. Företag som hanterar kemikalier ska även göra en kemikalieförteckning. Slutligen ställer FVE krav på att verksamheten ska ha rutiner för kontroll och underhåll av de delar av verksamheten som kan påverka miljön.
Senast ändrad 2 oktober 2024