klart.se

Du är här: Bygga, bo och miljö > Vad händer med klimatet?

Vad händer med klimatet?

Sol

Temperaturen på jorden stiger och den globala uppvärmningen beror med stor säkerhet på människans utsläpp av växthusgaser. Vilka utsläpp är det som påverkar klimatet? Var kommer de ifrån och vad blir effekterna av klimatförändringen? Här får du svar.

Växthuseffekten - en förutsättning för liv på jorden
En del gaser i jordens atmosfär, främst vattenånga och koldioxid, absorberar värmestrålning. Gasmolekylerna släpper igenom ljuset från solen samtidigt som de reflekterar en del av den värmestrålning som sänds tillbaka från jorden ut mot rymden. Dessa gaser kallas för växthusgaser, eftersom de har ungefär samma verkan som glasrutorna i ett växthus.

Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden - utan den skulle det vara 30 grader kallare vid jordytan. Det som orsakar den nu pågående klimatförändringen och som i vardagligt tal brukar kallas för växthuseffekten, är i själva verket en förstärkt växthuseffekt som orsakas av framför allt förbränningen av fossila bränslen.

Fossila bränslen och förstärkt växthuseffekt
Fossila bränslen kommer från källor som tar lång tid att bildas, som olja, kol och naturgas. De består av döda växter och djur som under hög temperatur och högt tryck omvandlats till kolväten, en process som tar tiotusentals år. När man förbränner fossila bränslen frigörs koldioxid i en mängd som växterna inte hinner ta upp och som därför hamnar utanför det naturliga kolkretsloppet.

Samma sak händer om man hugger ner skog, eldar upp den och inte låter motsvarande mängd skog växa upp igen - då finns det inte tillräckligt med växter för att ta upp koldioxiden och det blir ett tillskott av koldioxid i atmosfären.
Mer koldioxid i atmosfären leder till en förstärkt växthuseffekt. Det är den förstärkta växthuseffekten som vi nu försöker begränsa.

Inte bara koldioxid
Det finns även andra växthusgaser som bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Metan och lustgas är de viktigaste utöver koldioxid. Metan släpps ut framför allt från jordbruket, men även från deponier och avloppsreningsverk. Lustgasen kommer till stor del från gödselhantering inom jordbruket, men bildas också vid förbränning, särskilt av bränslen som innehåller mycket kväve.

Naturliga variationer?
Det finns både småskaliga och storskaliga och korta och långa naturliga klimatcykler. Varken en eller tio kalla vintrar i Sverige behöver betyda att vi är väg in i en istid, och fem varma somrar i rad i Märsta betyder inte heller att klimatet som helhet blir varmare.
Globala mätdata och dataserier från isborrkärnor som sträcker sig långt tillbaka i tiden visar däremot en tydlig trend. Människans utsläpp av växthusgaser har satt igång en global uppvärmning som inte är naturlig och som dessutom sker i en ovanligt snabb takt jämfört med tidigare temperaturvariationer i jordens historia.

Vilka blir effekterna?
Det är svårt att förutspå hur klimatet kommer att bli lokalt och regionalt på jorden, men en säker effekt är att havsninån kommer att stiga när havet blir varmare och vattnet expanderar. Effekterna av den snabba förändringen av klimatet blir att många växt- och djurarter kommer att få svårt att hinna anpassa sig eller flytta i den takt som klimatzonerna förflyttas.

Ytterligare några generella slutsatser från FN:s klimatpanel:

  • Mer vatten där tillgången redan är god, mindre i redan torra områden.
  • Försämrad vattentillgång i områden som är beroende av smältvatten från glaciärer när glaciärernas utbredning minskar.
  • Mer extremt väder, stormar och översvämningar.
  • Förändrad utbredning av vissa smittbärare, t.ex. malariamyggor.
I Europa har redan observerats krympande glaciärer, längre vegetationsperioder, förändrad artutbredning och hälsoeffekter till följd av extrema värmeböljor. Framöver förväntas en ökad risk för översvämningar på grund av skyfall, ökad erosion och mer frekventa översvämningar längs kusterna till följd av fler stormar och stigande havsnivå. Framför allt södra Europa, men även Central- och Östeuropa förväntas drabbas av höga temperaturer och torka.

Globalt sett förväntas fler missgynnas än gynnas av klimatförändringen.
 
 

Sidan uppdaterad:  2015-12-04
Kontaktperson

Jamal Mouneimne
Energi- och klimatrådgivningare

Telefon

0950-166 00 (växel)

Telefontid

9:00-11:30

E-postadress


Arbetsplats
Malå/Norsjö miljö- och byggavdelning

Malå och Norsjö kommuner har fr.o.m. 1 januari 2017 ett samarbete med bl.a. Lycksele och Storumans kommuner angående energi- och klimatrådgivning. Det innebär att du som medborgare kan kontakta Lycksele kommun vid frågor om energi och klimat.

 
Kontaktinformation

Malå/Norsjö miljö- och byggavdelning


Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Göran Löfstedt
Tfn. 0918 – 141 44

Cathrine Pålsson
Tfn. 0918 – 141 47

Ida Ohlsson
Tfn. 0953 –140 53


Helene Oskarsson
Tfn. 0953–140 53

Jan Asplund 
Miljö- och hälsoskydd    
Tfn. 0953 – 140 52 

Handlägger ärenden kring miljö, hälsoskydd och livsmedel

E-post till ovanstående:
Förnamn.Efternamn[at]mala.se

Arbetsplats
Malå/Norsjö

 
 
Norsjö kommun

Växel: 0918-14 000
E-post: info@norsjo.se
Org.nr: 21 20 00 - 2858
Besöksadress

Kommunhuset
Storgatan 67
935 81, Norsjö
Öppettider

Måndag-torsdag: 08:00-16:30
Fredag: 08:00-16:00
Lunchstängt: 12.00-13.00
Synpunkter på hemsidan

Kontakta webbmaster
E-post: hemsida@norsjo.se
Information om cookies (kakor)