klart.se

Tobak

Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6600 människors för tidiga död. Tobaksbruket bidrar också till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra.

Andelen dagligrökare i Sverige är i ett internationellt perspektiv lågt, 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen röker, men det totala tobaksbruket är högt på grund av de svenska snusvanorna. 20 procent av männen och 4 procent av kvinnorna snusar varje dag. Under 2000-talet har andelen vuxna tobaksbrukare minskat varje år, men det är samtidigt oroande att minskningen bland ungdomar under samma period stagnerat. Bland pojkar har bruket till och med ökat 2004-2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2009; Hvitfeldt & Gripe, 2010).

Rökning
Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960-talet. Alla som röker skadas av sin rökning och rökningen har effekt på i stort sett alla kroppens organsystem (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Varannan rökare dör i förtid av sin rökning och förlorar i genomsnitt tio år av sin förväntade livslängd (Doll et al, 1994).
Tobaksrökning orsakar bland annat lungcancer, cancer i andra organ, hjärt- och kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), Crohns sjukdom samt sår i mage och tolvfingertarm (Statens folkhälsoinstitut, 2010). I Sverige beräknas 20 procent (10 000 fall) av alla cancerfall vara orsakade av rökning (Cancerfonden och Socialstyrelsen 2009). Nittio procent av lungcancerfallen och drygt 20 procent av all hjärt-kärlsjukdom beräknas bero på rökning (Doll et al, 1994).

Snusning
Snusning är ett omdebatterat tobaksbruk där den vetenskapliga forskningen länge varit eftersatt. Behovet av ytterligare forskning är fortfarande stort, men ett antal välgjorda studier och litteraturgenomgångar de senaste åren gör att vi idag har tillräckligt god kunskap för att avråda från snusning (Cnattingius et al, 2005; European Commission, 2008).
Karolinska institutet gjorde 2005 en sammanställning av all tillgänglig forskning om snus (Statens folkhälsoinstitut, 2005). I den konstaterades bland annat att snus är cancerframkallande, de starkaste indicierna finns för bukspottkörtelcancer. I en senare studie visades även att snus orsakar cancer i mage och matstrupe och att risken för cancer i matstrupen är hela tre gånger högre än för icke tobaksbrukare (Zendehdel, 2008). Snus ökar även risken att dö i kardiovaskulär sjukdom och stroke (Hergens, 2007) och orsakar skador i munnen bland annat i form av skadade slemhinnor och frilagda tandhalsar (Statens folkhälsoinstitut, 2005).

Nikotinberoendet
Nikotin är en drog som ger ett mycket starkt fysiologiskt och psykologiskt beroende som i styrka och återfallsrisk anses ligga i klass med kokain och heroin. Både nikotinberoende och nikotinabstinens räknas i dag som sjukdom i de internationella klassifikationssystemen för sjukdomar (DSM-IV, ICD-0). Nikotinberoende skapar inte bara ett starkt beroende utan ökar även risken att utveckla beroende av alkohol och andra droger, liksom ett riskbeteende i övrigt (Statens folkhälsoinstitut, 2010).
 
 

Sidan uppdaterad:  2011-05-25
Kontaktperson

Skoogh
Mari-Louise Skoogh
Ungdoms- och folkhälsostrateg

Telefon

0918-141 80

Mobiltelefon

070-646 49 44

E-postadress


Arbetsplats
Kultur- och fritidsavdelningen

Folkhälsa och ungdomsfrågor, fritidsgård, ANDT (alkohol, narkotika, doping, tobak), BRÅ (brottsförebyggande)
 
Norsjö kommun

Växel: 0918-14 000
E-post: info@norsjo.se
Org.nr: 21 20 00 - 2858
Besöksadress

Kommunhuset
Storgatan 67
935 81, Norsjö
Öppettider

Måndag-torsdag: 08:00-16:30
Fredag: 08:00-16:00
Lunchstängt: 12.00-13.00
Synpunkter på hemsidan

Kontakta webbmaster
E-post: hemsida@norsjo.se
Information om cookies (kakor)