klart.se

Du är här: Bygga, bo och miljö > Vatten och avlopp > Avlopp > Avloppsreningsverk

Avloppsreningsverk

För att avloppsvattnet ska kunna släppas ut i naturen genomgår det flera reningssteg. Huvudstegen är mekanisk, kemisk och biologisk rening.

För att avloppsvattnet ska kunna släppas ut i naturen genomgår det flera reningssteg. Huvudstegen är mekanisk, kemisk och biologisk rening. Inom Norsjö kommuns verksamhetsområde finns x kommunala reningsverk för spillvatten. Dessutom har vi ett antal mindre anläggningar med enklare reningsprocesser.

Våra avloppsreningsverk

Finns på följande platser:

Avloppsledning

Det finns ungefär x km avloppsledning inom kommunen. Tillsammans tar alla x avloppsreningsverken emot ungefär x miljoner kubikmeter avloppsvatten varje år.

Avloppspumpar

Avloppsvattnet (spillvattnet) pumpas med hjälp av stora pumpar till avloppsreningsverket via ett ledningsnät. Där tas spillvattnet emot av avloppsreningsverkets rensgaller.
Rensgaller

Spillvattnet passerar ett rensgaller som fångar upp föremål större än 3 millimeter. Varje år fångas 100 ton rens (skräp) upp som aldrig borde ha hamnat i toaletten. Risk finns att renset sätter igen avloppspumparna och det uppstår driftstopp. Detta kan också leda till att pumparna går sönder. Det medför stora kostnader som du och andra kunder får betala genom eventuellt höjda vatten- och avloppsavgifter. Du bör därför ha som regel att aldrig spola ner annat än det som passerat tarmsystemet först. Renset som blir över går till en container för grovrens. Det tvättas innan det skickas till förbränning. Spillvattnet går vidare till sandfånget.

Sandfång

Här avskiljs sand och andra tyngre partiklar genom att allt som är tyngre än vatten sjunker till botten. Sanden pumpas från botten upp till en ränna och in i en sandtvätt. Här tvättas sanden innan det går vidare till en stor container. Spillvatten som är kvar avskiljs och leds tillbaka till sandfånget och förs nu vidare till försedimenteringen.
Försedimentering

I passagen innan försedimenteringen tillsätts ett fällningsmedel. Detta medel gör så att smuts klumpas ihop och bildar större partiklar som antingen sjunker till botten eller flyter upp till ytan av bassängerna. En stor skrapa för sedan slammet från bassängens botten och yta till en ränna för vidare pumping till förtjockaren. Spillvattnet som fortfarande är lite grumligt går nu vidare till biosteget.

Biosteg

Här arbetar flera miljoner mikroorganismer med att äta upp urinet och avföringen. För att mikroorganismerna ska trivas tillsätts syre via stora syrepumpar. De rensar alltså spillvattnet från näringsämnet fosfor som kan orsaka att exempelvis sjöar kan växa igen. Dessa mikroorganismer är känsliga för kemikalier. Därför är det viktigt att du inte spolar ner exempelvis rengöringsmedel, färgrester och oljor som slår ut dessa mikroorganismer. Det innebär i så fall att vattendrag i anslutning till reningsverket får ta emot både fosfor och kemikalier. När mikroorganismerna gjort sitt jobb går spillvattnet över till eftersedimentering.

Eftersedimentering

Vattnet rinner sakta ner i en ränna för att spridas ut i sex bassänger. I bassängerna får nu de mikroorganismer som också sluppit ut från biosteget lugnt sjunka ner till botten för att bilda en matta av slam. För att biosteget inte ska tappa alla sina "arbetare" så måste en viss mängd mikroorganismer (slam), tas tillbaka till biosteget för att kunna fortsätta sina uppdrag. Om det är lågt flöde in till avloppsreningsverket får mikroorganismerna tid att äta sig riktigt feta, och blir ibland lite "för välmående" och många. Då blir det lite slam över som inte behövs till biosteget utan kan ledas till slamförtjockaren. Ibland finns ytterligare lite slam kvar som tas tillbaka för ännu ett varv i reningsproceduren. Det vatten som är kvar nu är så rent att man kan släppa ut det i närmaste vattendrag i anslutning till reningsverket.

Silo för torrslam

Efter avvattningen ser slammet ut som jord och innehåller mycket näringsämnen. Det kan nyttjas som jordförbättringsmedel eller material till markbyggnad.

 
 

Sidan uppdaterad:  2015-03-02
Kontaktperson

Jonsson
Gunnar  Jonsson
Drift- och underhållsledare

Telefon

0918-14156

Besöksadress

Norsjö

E-postadress


Arbetsplats
Teknikavdelningen
 
 
Norsjö kommun

Växel: 0918-14 000
E-post: info@norsjo.se
Org.nr: 21 20 00 - 2858
Besöksadress

Kommunhuset
Storgatan 67
935 81, Norsjö
Öppettider

Måndag-torsdag: 08:00-16:30
Fredag: 08:00-16:00
Lunchstängt: 12.00-13.00
Synpunkter på hemsidan

Kontakta webbmaster
E-post: hemsida@norsjo.se
Information om cookies (kakor)